Man ska verkligen vara tacksam för vad man har! Det finns alltid någon som har det värre!

Att mista sina barn måste vara det värsta man kan uppleva som mamma, man gör ALLT för sina barn och lite till! Man kan inte sätta sig in hur det skulle kännas att mista sitt barn, det får bara INTE hända!

När jag läser en väns blogg får jag dåligt samvete för att jag tycker mina barn är jobbiga, jag har iallfall mina barn hos mig!

Började jobba igen "på riktigt" igår kväll...Dagen började kl 05 av alexander...gäsp! Morgonen flöt på och kl 11 lämnade jag dem på dagis. Hemma igen försökte jag vila men det gick inte, kom inte till ro så jag och roger åt lucnh, drack kaffe och mös innan jag begav mig mot jobbet. vi börjar 13.30 istället för 13, skönt tyckte jag men SKITSVÅRT att hitta parkering! Många börjar ju fortfarande 13 på andra avd....hittade dock den sista platsen i "halvmånen"

Märkte redan när jag kom till jobbet att det var toppat...märks på kollegorna. jag fick dock många kramar och välkommen tillbaka hälsningar! Kändes bra!

Men oj vilken kväll! vi åt sent  och kom inte hem förrän 21.50...det var ju bara att lägga sig när man kom hem men det "malde" i benen så jag hade svårt att komma till ro och sen vaknade alexander...somnade någon gång framåt småtimmarna 5.15 ringde klockan och så sov jag gott och tom alexander sov! så typiskt!

Morgonen idag flöt på ganska bra, barnen skötte sig riktigt bra roger och jag samåkte idag så vi både lämnade dem tillsammans och hämtade dem.

Idag har det varit helt galet frukoste blev sen och lunchen sen skulle vi ha möte med den nya klinikchefen, han skulle ge oss dommen för avd...4 platsen ska bort...vilken sida vet vi inte utan det ska vi typ bestämma...men det ska ändå bli bättre för det blir 4 nya platsser på den nya geriatrikavd...suck! han malde och malde om allt som skulle bli bra, inom 2 år såg han en ljusning....återstår att se! bara besparingar, alla har tappat gnistan och de vanliga problemen på avd finns fortfarande kvar upptäckte jag...

frågan är HUR man ska lösa dem, vi pratar på avd mötena, det blir bättre ett tag sen blir det likadant igen...