Har inte skrivit mycket om magen och hur jag mår...

Jag hade ju inga symtom allss på att jag var gravid inte som jag låtsades om iallfall...=)

Jag mår hur bra som helst! Det svåra är ju att njuta av att vara gravid när man har en liten tjej som pockar på uppmärksamheten, förra graviditeten kunde man lägga sig och vila när man ville....

Det var så mysigt när vi var på ultraljudet, när man fick se den lilla/lille bebisen. Om 2 veckor får jag se den igen!

Det som jar har mest bekymmer är hur jag ska göra med semester och mammaledighet, många tycker jag ska gå hem så tidigt jag kan och njuta av sommaren och Hanna innan bebisen kommer. Hade tänkt att jobba till mitten på juli men har nog ändrat mig...ska prata med chefen och se när alla andra lagt in om semester...eftersom jag inte riktigt vet heller när bebisen blir beräknad är det svårt att planera. Det är ju ganska skönt att vara ledig på sommaren oxå..=)

Kommer även prata med barnmorskorna på Ofeliagruppen, är orolig för förlossningen. vill inte spricka så mycket igen fy fan va det var plågsamt! önskar ingen det! Vet inte heller om jag är så positiv till kejsarsnitt då det är ett stort ingrepp, är väldigt kluven. Barnmorskorna säger att det blir lättare andra gången men köper inte det då min första förlossning inte var "normal" då jag blev igångsatt och de använde sugklocka.

Jaja på nåt sätt kommer den lilla bebisen ut iallfall tycker ändå det ska bli spännande. Tror det är en liten kille denna gång men det vet man inte förrän den är ute...

Vi hade tänkt att vi skulle lägga oss tidigt igår, tji fick vi! Hanna vaknade vid 21.30 och var jätteledsen och hysterisk. Hon fick ligga i vår säng då upptäckte vi massor av vita prickar och det var rött runt och kliade. Hanna grät och kliade.

Så efter attsamtal till sjukvårdsrådgivningen åkte jag in med henne för att få något klådstillande. Då var kl 23.15 när vi kom till barnmottagningen hade prickarna försvunnit och Hanna var glad igen...TYPISKT! Kände mig så dum!

Fick Tavegyl med mig hem ifall det skulle blossa upp igen, det var bara att köra hem igen...skittrött!

Hemma gick det väl inget vidare att få henne att sova...tror vi somnade vi 1-2 tiden.

När vi vaknade var kl 8.30...trötta var vi ändå men vi körde faktiskt och hälsade på Mia och Abbe en stund, hade bara blivit värre att vara hemma.

Usch vad man känner sig maktlös när man inte kan hjälpa dem och man inte vet vad det är eller vad man ska göra....usch hatar den känslan!